Nyland med sina
1,5 miljoner invånare är ett metropol- landskap som består av sammanlagt 28
kommuner.
Nylands förbund
jobbar för en bättre framtid för nylänningarna. Landskapets högsta beslutande organ är landskapsfullmäktige. Den praktiska verksamheten leds av landskapsstyrelsen.
Nylands landskapsstyrelse sammanträdde idag. På mötet beslutades bl.a. om en ändring av Nylands förbunds grundavtal samt om att överlämna ändringsförslaget till medlemskommunerna för behandling. Beslut fattades också om lösningsprinciperna för byarna och annat byggande på glesbygden i förslaget till landskapsplanen för Nyland.
Det framtida bynätet i Nyland består av 150 byar. Med avseende på regionstrukturen är 90 av byarna av betydelse på landskapsnivå och de anges i det förslag till landskapsplan för Nyland som blir klart i vår. Genom att styra tillväxten till byar som är av betydelse på landsnivå vill man minska den okontrollerade glesbebyggelsen. Landskapsstyrelsen fattade beslut om bylösningen på sitt möte i dag.
Kriterier för värdefulla naturmiljöer på landskapsnivå har utarbetats för Nyland. Med hjälp av kriterierna kan man klassa naturmiljöer med gemensamma, enhetliga principer och beakta speciella värden hos den nyländska naturen. Kriterierna utnyttjas som hjälpmedel inom landskapsplanläggningen, i samband med att man bedömer naturmiljövärden. Även kommuner och andra aktörer på området kan använda sig av kriterierna.
Nylands landskapsstyrelse har utnämnt Kerko i Borgå till årets nyländska by 2012. Enligt motiveringarna råder det en bra samarbetsanda bland byborna. Människor i olika åldrar arbetar kollektivt för byns bästa. Verksamheten styrs av en praktiskt förankrad och stark byaplan.
Nylands landskapsstyrelse sammanträdde idag. På mötet beslutades bl.a. om principerna för tätorterna i förslaget till landskapsplanen för Nyland. Kerko by i Borgå utnämndes till Årets nyländska by 2012.
Den osäkra ekonomiska situationen, bristen på arbetskraft samt den allt hårdare globala konkurrensen gör att företag från olika sektorer måste i framtiden utveckla och skapa nya produkter och tjänster tillsammans. Samtidigt måste utbildningar formas på nytt utifrån de behov som finns i arbetslivet. Det bidrar till att studerandena står väl rustade för nya typer av arbetsuppgifter som kräver att de kan ta till sig olika typer av kunskapshelheter.