rss Meddelanden

05.10.2018

Flygbanan kunde göra resan till flygplatsen snabbare, stambanans tilläggsspår kunde igen bli billigare – en första jämförelse av projekten

Radat-SV-etusivuEnligt prognoserna behöver stambanan med sina återkommande stockningar mera kapacitet för att svara på efterfrågan. De nya spåren borde vara i bruk senast år 2040. I detta nu finns det två alternativa trafikprojekt mellan Böle och Kervo: Flygbanan som går i tunnel, och de nya tilläggsspåren invid stambanan.

Huvudmålet för bägge projekten är att öka kapaciteten på stambanan och minska på störningskänsligheten genom att skilja på fjärr- och närtåg med olika hastighet och ge dem egna spår att gå på.

– För tågpassagerarna innebär detta nya turer med tätare avgångar inom när- och fjärrtrafiken, och smidigare spårtrafik, sammanfattar Merja Vikman-Kanerva, direktör för regionplaneringen vid Nylands förbund.

De största skillnaderna mellan projekten ligger i restiderna till flygplatsen, byggnadskostnaderna och konsekvenserna för utvecklingen av markanvändningen invid banorna. Flygbanan är också en förutsättning för en ny snabb bana som planeras österut.

Flygbanan

Flygbanan är en ny planerad tunnelbana med två spår som skulle gå från Böle via Helsingfors-Vanda flygplats till Kervo. Som ett alternativ till den övervägs att bygga två nya spår invid de nuvarande spåren mellan Böle och Kervo.

Flygbanan förkortar restiden till flygplatsen med en kvart

Flygbanan som är cirka 30 kilometer lång och främst avsedd för fjärrtrafik skulle gå helt i tunnel från Böle till Kervo och bara stanna vid Helsingfors-Vanda flygplats. Både från norr och söder sett skulle en direkt, bytesfri förbindelse förkorta restiden till flygplatsen.

– För dem som reser med fjärrtåg från Kervo till flygplatsen skulle restiden förkortas med cirka 15–20 minuter jämfört med nuvarande resa via Dickursby. Även restiden från Helsingfors centrum till flygplatsen skulle halveras till cirka 15 minuter, berättar Vikman-Kanerva. 

Flygbanan skulle med andra ord göra resan till flygplatsen snabbare, men i bägge alternativen skulle restiden mellan Kervo och Helsingfors förbli densamma.

– En snabb tågförbindelse till flygplatsen förbättrar inte bara den internationella konkurrenskraften för Helsingforsregionens del, utan också för hela Finland. Speciellt med tanke på affärsresor, turism och resorna till och från jobbet är den av stor betydelse, tillägger Vikman-Kanerva.

En första jämförelse av de ekonomiska konsekvenserna

Enligt en uppdaterad kostnadsberäkning av Trafikverket kommer byggandet av Flygbanan att kosta ca 2,4 miljarder euro. Stambanans tilläggsspår beräknas kosta en fjärdedel, alltså 635 miljoner euro.

– På basen av direkta konsekvenser ligger bägge projekten klart under lönsamhetsgränsen i en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl. På grund av den betydande skillnaden i byggkostnaderna är lönsamheten för stambanans tilläggsspår klart bättre än Flygbanans motsvarande, anser Riikka Kallio, sakkunnig inom teknik vid Nylands förbund.

Om man också tar i beaktande de omfattande och indirekta konsekvenserna för regionalekonomin, är resultatet klart annorlunda.

– Mätt i euro och arbetsplatser, är de positiva konsekvenserna av Flygbanan klart bättre inom alla verksamhetsområden än de som gäller för stambanans tilläggsspår. Då konsekvenserna ställs i förhållande till byggnadskostnaderna för de andra alternativen, är Flygbanan aningen lönsammare än stambanans tilläggsspår, säger Kallio.

För att få en mera omfattande konsekvensbedömning av trafikprojekt har man nu för första gången testat en modell för resursströmmar. I den fortsatta planeringen bör bedömningen utvidgas och preciseras. Också andra lösningar som ökar passagerarkapaciteten ska ses över.

Bägge projekten omformar miljön

Både Flygbanan och stambanans tilläggsspår möjliggör ökad närtågs- och regional tågtrafik, och uppmuntrar till att utveckla markanvändningen invid stam- och direktbanan.

Flygbanan skulle för sin del dock ändra på dynamiken mellan stationsomgivningarna. Flygbanans station skulle utgöra ett resecentrum för hela Finland och Aviapolis invid flygplatsen skulle utvecklas i en allt urbanare riktning. Dickursby station skulle i sin tur endast betjäna tågen i närtrafik.

Genomförandet av projekten skulle dessutom omforma miljön på olika sätt. Byggandet av tilläggsspår skulle leda till betydande arrangemang invid de redan nu tätt byggda områdena invid stambanan. Flygbanan som går i tunnel och längs med glesare bebyggelse skulle ge mindre störningar för miljöns del.

– För närvarande finns inga beslut om fortsatt planering eller byggnation av vare sig Flygbanan eller stambanans tilläggsspår. För att fungera väl, förutsätter bägge projekten dessutom att åtgärder på avsnittet mellan Helsingfors och Böle, påminner projektchef Anna Miettinen från Trafikverket.

Konsekvenserna av Flygbanan och stambanans tilläggsspår har under det här året utretts i samarbete mellan Nylands förbund och Trafikverket. Utredningarna utgör bakgrundsmaterial för beredningsarbetet kring Nylandsplanen och framtida trafikplaner. AIKO-finansieringen för tillväxtkorridoren har stött utredningarna.

Ytterligare upplysningar: 

Konsekvensbedömning av Flygbanan:  
Merja Vikman-Kanerva, direktör för regionplaneringen, Nylands förbund, tfn 040 638 6669
Riikka Kallio, sakkunnig inom teknik, Nylands förbund, tfn 040 861 2191

Stambanans tilläggsspår och Flygbanans utredning:  
Anna Miettinen, projektchef, Trafikverket, 029 534 3837

Utredningar på finska:

> Konsekvensbedömning av Flygbanan (pdf)

> Bedömning av Flygbanans omfattande och indirekta konsekvenser (pdf)

> Utredning om områdesreservering för stambanans tilläggsspår mellan Böle och Kervo (länk till Trafikverkets utredningen)


Tillbaka till rubrikerna | 0 Kommentarer | Lämna en kommentar