rss Meddelanden

17.12.2018

Nylands mål för regeringsprogrammet betonar innovations-, närings- och stadspolitik, trafik- och klimatfrågor samt unga

pelinappulat-pexels

Landskapsstyrelsen godkände den 17 december Nylands förbunds och Nyland2019-projektets mål för regeringsförhandlingar som sker på våren 2019. Genom målen för regeringsprogrammet främjar man innovations-, närings- och stadspolitik, trafik- och klimatfrågor samt ungas välmående.

Nylands mål för den nya regeringen är följande:

  • Nylands sysselsättningsgrad ska höjas till 78 procent
  • Nylands konkurrenskraft förutsätter en starkare stadspolitik
  • Att förbättra förmedlingskapaciteten på stambanan ska vara ett centralt mål för investeringar i spårtrafiken
  • Nyland ska bli föregångare inom klimatarbetet
  • Unga som löper risk att bli utslagna ska bli delaktiga i samhället.

Det föreslås att konkreta åtgärder inkluderas i den nya regeringens program för att främja alla dessa mål. Genom dessa mål strävar man efter att förstärka Nylands konkurrenskraft samt att stödja en hållbar tillväxt och invånarnas välbefinnande. Om dessa åtgärder genomförs påverkar åtgärderna i hög grad hela Finlands framgång.

Nylands sysselsättningsgrad höjs till 78 procent

Under den kommande regeringsperioden ska Nylands sysselsättningsgrad höjas till 78 procent. Högskolornas och företagens innovationsförmåga har en betydande inverkan på konkurrenskraft. I Nyland behövs det allt fler insatser på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt på utbildning.

Arbetsmarknadens problem med att arbetsgivare och arbetstagare inte möts, det vill säga den samtidiga bristen på arbetsplatser och arbetstagare, förutsätter att det finns resurser för vuxenutbildning och tjänster som främjar invandrares sysselsättning.

En kritisk framgångsfaktor för Nyland och hela landet är att öka sysselsättningsgraden bland invandrare från den nuvarande nivån på under 60 procent.

Åtgärder som behövs under regeringsperioden:

  • För att höja sysselsättningsgraden ska man satsa på kunnande samt på sysselsättningen bland unga och invandrare.
  • Arbetstillståndsprocesser ska göras snabbare för att rekrytera kunnig utländsk arbetskraft.
  • Genomförandet av statsrådets gemensamma åtgärdsprogram Talent Boost – Tillväxt genom internationella talanger ska fortsätta.
  • Verksamheten vid International House Helsinki (IHH) ska etablera sig efter pilotförsöket.
  • FUI-finansieringens andel av Nylands bruttonationalprodukt ska höjas till 4,5 procent.
  • Man ska skapa ett nytt finansieringsinstrument som möjliggör regionala innovationer och försök för att åstadkomma europeiska referensområden.
  • Det behövs finansiering för att stödja beredningen av ansökningsomgångar för EU-finansiering.
  • Den omfattande medicinska forsknings- och utbildningsverksamheten inom HNS ska förstärkas.

Mot en starkare stadspolitik

Nylands konkurrenskraft förutsätter en starkare stadspolitik. Befolkningstillväxten som är koncentrerad till huvudstadsregionen möjliggör utbudet på arbetskraft och efterfrågan på tjänster, men den medför också regional och demografisk ojämlikhet.

Bostädernas priser stiger i snabbare takt än i det övriga landet, vilket utgör ett problem inom många branscher vad gäller tillgången på arbetskraft. Dessutom har antalet bostäder som byggts i Nyland redan länge varit för lågt jämfört med befolkningstillväxten.

Förutom de dyra bostäderna har Nyland utmaningar med hinder för arbetskraftens rörlighet.

Åtgärder som behövs under regeringsperioden:

  • De trafikprojekt som ingår i MBT-avtalet ska genomföras för att trygga arbetskraftens rörlighet, öka bostadsutbudet och förebygga segregation.
  • Det ska finnas mer finansiering för KUHA-programmet samt upphandlingsanslag för utveckling av anslutningsparkering och kollektivtrafik ska ökas.
  • Man ska öka den av staten understödda produktionen av hyresbostäder som är rimligt prissatta i Helsingforsregionen.
  • Bostadsbidragssystemet ska förnyas i samband med socialskyddsreformen.
  • I det åttaåriga utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken som riksdagen förutsätter ska man beakta den ökade sociala segregationen av bostadsområden som i synnerhet förekommer i huvudstadsregionen samt avvärjning av klimatförändringen.
  • ARA:s bostadsfinansiering koncentreras allt mer till Nyland och man bör bedöma om beslut om finansiering ska fattas i regionen.
  • Städernas roll som aktörer inom utveckling och innovation ska tryggas bland annat när det gäller hållbar urban finansiering inom den följande EU-programperioden.

Investeringar i att förbättra förmedlingskapaciteten på stambanan

Investeringar i spårtrafiken är en nödvändig satsning med tanke på den internationella konkurrenskraften. I den riksomfattande trafiksystemplanen som nu bereds ska man beakta följande viktiga projekt i Nyland: Centrumslingan, Esbo stadsbana och Flygbanan. Att dessa projekt genomförs är en förutsättning för den så kallade Entimmesbanan i riktning mot Åbo och Tammerfors, den snabba Östbanan och tunnelförbindelsen mellan Helsingfors och Tallinn.

Utvecklingsförutsättningar för hamnarna för persontrafik och Helsingfors-Vanda flygplats ska också tryggas.

Åtgärder som behövs under regeringsperioden:

  • Man ska inleda byggandet av andra fasen av sträckan mellan Böle och Riihimäki, Centrumslingan och Esbo stadsbana samt elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan.
  • Man ska inleda utarbetandet av utredningsplaner och järnvägsplaner för Flygbanan.
  • Man ska utarbeta en plan, tidtabell och kostnadsberäkning för att förnya trafikstyrningssystemet för spårtrafiken så att det motsvarar EU:s standarder.
  • Verksamhets- och utvecklingsförutsättningar för hamnarna för persontrafik och Helsingfors-Vanda flygplats ska tryggas.
  • Man ska genomföra följande projekt som gäller vägtrafiken och som är viktiga med tanke på trafiksystemets funktionsduglighet, arbetskraftens rörlighet och förutsägbara transporter: riksväg 25, förbindelsen mellan Träskända och Nurmijärvi, Tattarbrons anslutning och förbättring av Lahtisleden.
  • Regeringen ska reda ut nya möjligheter för att finansiera trafikinvesteringar: CEF, kommuner och markägare, övrig privat finansiering.

Klimatarbete utförs med syfte att bli föregångare

Nyland har som mål att bli kolneutralt före utgången av år 2035. Detta mål förutsätter samarbete med företag och invånare samt ökade insatser bland parter inom offentlig förvaltning, forskning och företagslivet.

Som bäst utarbetar man en färdplan för ett kolneutralt Nyland 2035 där man fastställer de nyländska målen och åtgärderna mot en kolneutral region.

Åtgärder som behövs under regeringsperioden:

  • Att främja en kolsnål trafik genom att genomföra en helhetsreform av trafikbeskattningen
  • MBT-avtal och tillväxtavtal för att främja minskningen av växthusgasutsläpp
  • Att utveckla ett uppmuntrande system med energistöd för ombyggnad av bostäder
  • Att styra regleringen och beskattningen för att hitta nya energilösningar
  • Staten ska genom sina åtgärder öka kolsänkor

Alla unga ska bli delaktiga i samhället

Unga som löper risk att bli utslagna ska bli delaktiga i samhället. Andelen unga som får utkomststöd har ökat betydligt i Nyland.

Andelen unga som hamnat utanför arbete och utbildning ska kunna halveras under den följande regeringsperioden. När det gäller pojkar och unga med invandrarbakgrund ska man främja deras villighet att söka till studier på andra stadiet.

Åtgärder som behövs under regeringsperioden:

  • Regeringen ska utarbeta ett omfattande, mångårigt program som utvecklar ungas livs- och arbetslivsfärdigheter.
  • Staten ska utöka finansiering för yrkesutbildning på andra stadiet.

  • Städernas segregationsutveckling, till exempel andelen invandrarbefolkning, ska beaktas bättre vid kriterierna för utdelning av statsandelar och staten ska utvidga verksamhet som är avsedd för unga med invandrarbakgrund eller för unga som löper risk att bli utslagna.

 > Nylands mål för regeringsprogrammet 2019 (pdf) 
--


Landskapsstyrelsen godkände de övriga ärendena på föredragningslistan enligt förslag.

> Landskapsstyrelsens föredragningslista 17.12.2018 (på finska)


Ytterligare upplysningar:

Landskapsdirektör Ossi Savolainen, 040 589 8415
Utvecklingschef Eero Venäläinen, 040 525 1944



Tillbaka till rubrikerna | 0 Kommentarer | Lämna en kommentar