rss Meddelanden

27.06.2018

Responsen på Nylandsplanen nu utbenad – Vi fick riklig färdkost för utkastskedet

Nylandsplanen-2050

Nylandsplanens beredningsmaterial var framlagt till påseende och på remiss under våren 2018. Vi fick in rikligt med respons om beredningsmaterialet. Landskapsstyrelsen beslutade vid sitt möte i juni om de mest betydande åtgärderna som responsen föranleder.

På hösten kommer styrelsen också att samlas till en gemensam workshop om planens trafikfrågor. Med den här vägkosten framskrider planen sedan till utkastskedet. Här nedan presenterar vi styrelsens riktlinjer för åtgärderna som följer av planresponsen.

Ett eget utkastskede för regionala planer

Responsen lyfte klart fram intresset för planläggningsarbetet; många vill vara med och speciellt när det gäller beredningen av regionala planer. I Helsingforsregionen var det speciellt viktigt att samarbetet mellan landskapsplanen och MBT-arbetet förlöper friktionsfritt.

– Landskapsplanens snäva tidtabell väckte dock oro; den ska inte få leda till svagare interaktion eller sämre möjligheter till påverkan. Därför kommer de regionala planerna att få ett eget utkastskede på hösten, berättar planläggningschef vid Nylands förbund Ilona Mansikka.

Utkasten till etapplandskapsplanerna för Helsingforsregionen, östra Nyland och västra Nyland läggs fram för påseende och sänds på remiss i oktober–november 2018. Även tidtabellen för Nylandsplanen uppdateras. Avsikten är att planhelheten kan godkännas av landskapsfullmäktige under 2019.

Strukturplanen ändrar form

På våren var enbart en egentlig plankarta jämte bestämmelser framlagd, en avskalad strukturplan som erbjuder en vision om den kommande regionstrukturen i landskapet. Under remissomgången kom det dock in bra förslag också om hur de regionala planerna ska utarbetas. Den helhet som strukturplanen och regionernas planer bildar ansågs vara för komplicerad.

– Den nuvarande strukturplanen ändras därför till en strukturplan utan rättsverkningar som ska fungera som bakgrundsmaterial för regionernas etapplaner. Det här underlättar tolkningen av planerna, eftersom enbart de regionala planerna har rättsverkningar, sammanfattar Mansikka. 

Prioritering av trafikprojekt och utvecklingskorridorer

Rautatieasema. Kuva Tuula Palaste

Sammantaget hänvisades i responsen till många banprojekt som tävlar sinsemellan i Nyland och även på ett större område. Byggandet av järnvägarna är riksomfattande frågor och det vore bra att besluta om deras prioritetsordning på nationell nivå. Då man eftersträvar hållbarhet och lönsamhet är det förnuftigt att först utnyttja de konstruktioner som redan finns, såsom redan byggda järnvägar, och först därefter fundera på helt nya förbindelser.

– Luften är fylld av många önskemål, som vi är tvungna att behandla i prioritetsordning i landskapsplanen. Finansiering finns säkert inte för allting, och en del projekt är också beroende av andra trafikprojekt, bland annat på grund av att kapaciteten inte räcker till på alla de nuvarande banorna. Till exempel stambanan behöver mer kapacitet för att det ska rymmas fler tåg, förklarar Nylands förbunds trafikplaneringschef Petri Suominen

I utkastskedet används en angelägenhetsordning för utvecklingskorridorerna som gjorts för Södra Finlands utvecklingskorridorer och som också föreslagits i beredningsmaterialet. Ordningen utgår också från analyser som gjorts om den kommande markanvändningen invidmed olika utvecklingskorridorer i Nyland samt från uppgifter om hur olika projekt är beroende av varandra. Den här angelägenhetsordningen utgör grunden för Nylandsplanens genomförandeprogram.

De viktigaste korridorerna för persontrafik som ska utvecklas med tanke på regionalekonomi och arbetsmarknader är Helsingfors–Tammerfors och Helsingfors–Åbo med delprojekt. De viktigaste korridorerna för logistik och godstrafik är Helsingfors–Tammerfors och Helsingfors–Lahtis–Kouvola.

Nya initiativ som på längre sikt är viktiga är utvecklandet av förbindelsen mot Tallinn och övriga Europa, samt utvecklandet av förbindelsen till S:t Petersburg (Östbanan) jämte tillhörande delprojekt.

– Vi skulle gärna vänta på en nationell 12-års trafiksystemplan och dess prioriteringar, innan vi tar itu med större nya banutredningar. Eventuella nya banriktningar ska i vilket fall som helst utredas i samråd med staten, grannlandskapen och även med kommunerna som är belägna invid utvecklingskorridoren, konstaterar Suominen.

Två sträckningar för Tallinntunneln, flera behov av nya utredningar för Östbanans del

I utkastet till Nylandsplanen planerar man att anvisa två alternativa sträckningar för en Tallinntunnel: via Helsingfors (FinEst Link) och via Esbo (Finest Bay Area).

– I förslaget torde ändå enbart en sträckning kvarstå, konstaterar direktören för regionplanering vid Nylands förbund Merja Vikman-Kanerva.

Vad gäller Östbanan som i framtiden ska sträcka sig från flygplatsen till S:t Petersburg dryftas förutom den sträckning som anvisats i den gällande landskapsplanen, flygplatsen–norra delen av Kervo–Borgå–Kotka, även enligt Borgås önskemål utredningar om en järnvägsförbindelse längre söderut från Dickursby via Söderkulla till Borgå. I riktning mot Kouvola har i de gällande planerna anvisats en pil för behovet av en förbindelse från Östbanan som skulle löpa från Borgå till Kouvola.

– Därtill dryftas också kravet som landskapsförbunden i östra Finland har ställt på att Östbanans sträckning från Borgå till Kouvola ska utredas på nytt i stället för sträckningen Borgå–Kotka som konstaterats vara mer fördelaktig enligt utredningarna som gjorts på riksnivå, berättar Vikman-Kanerva.

Åtgärder i anslutning till åsikterna

Styrelsen slog också fast att området som lämpar sig för vindkraft på havsområdet i Ingå–Raseborg tills vidare ska finnas med i utkastet till Nylandsplanen eftersom de senaste utredningarna visar att det inte finns några hinder för området. 

I planen kommer inte att behandlas någon ersättande flygplats för Malms flygplats eftersom de statliga beslut och utredningar som behövs inte ännu finns. Uppgörandet av en utvecklingsplan för skjutbanorna som också lyftes fram i responsen kommer att fortskrida vid sidan av planprocessen.




Responsen på beredningsmaterialet

Planens beredningsmaterial var framlagt till påseende på våren 2018 och sammanlagt 75 utlåtanden och 92 kommentarer lämnades in. Bland annat gav samtliga nyländska kommuner ett utlåtande. Av kommentarerna gavs största delen av privatpersoner, de övriga av organisationer, föreningar och företag.

Beredningsmaterialet bestod av ett utkast till strukturplan och kort över planeringsprinciperna som styr regionernas planer. Därtill fanns det möjlighet att ge respons på bakgrundsmaterialet.

Lausuntojen-jakautuminen-aiheittain-SV

Frågor som särskilt lyftes fram i utlåtandena var olika färdsätt, kollektivtrafikkorridorer och logistikens utvecklingskorridorer, områden och centrum för hållbar tillväxt, handel och planens styrande verkan och tolkning.

Mielipiteiden-jakautuminen-aiheittain-sv

I kommentarerna lyftes speciellt fram vindkraftsområdet i Ingå-Raseborg, Malms flygplats och skjutbanorna.


Ytterligare upplysningar:

Merja Vikman-Kanerva, direktör för regionplaneringen, tfn 040 638 6669
Ilona Mansikka, planläggningschef, tfn 040 524 9186
Petri Suominen, trafikplaneringschef, tfn 040 656 4979

> Bekanta dig närmare med planresponsen och de riktlinjer som styrelsen dragit upp


Tillbaka till rubrikerna | 0 Kommentarer | Lämna en kommentar