Bakgrundsutredningar stöder beredningen av Nylandsplanen


Nosturit-Nylandsplanen-

Ett flertal utredningar utarbetas som stöd för arbetet med Nylandsplanen. Utredningarna blir klara stegvis under åren 2015–2018. Vi samlar ihop och sätter alla material ut på den här webbplatsen.

Själva materialet till utredningarna är på finska men sammandrag av rapporterna har översatts till svenska.

Tillbaka till rubrikerna



Share

Planens gemensamma utredningar



Framtidsgranskning

Framtidsgranskningen som skissar upp Nylands framtid fram till år 2050 utgör grunden för såväl Nylandsplanen som Nylandsprogrammet. I rapporterna med befolknings- och arbetsplatsprojektionerna och framtidsrådets artiklar nedan granskas framtidsgranskningens resultat ur markanvändningens och landskapsplanens perspektiv.

> Nyland 5.0 - Nylands framtidsgranskning 2050 (pdf, 2017)


Befolknings- och arbetsplatsprojektioner

I utredningen presenteras alternativa scenarier för regionalekonomin i Nyland. Utifrån scenarierna har man tagit fram befolknings- och arbetsplatsprojektioner på kommun- och regionnivå. Skillnaderna mellan dem visar i vilken takt befolkningen och arbetsplatserna växer och ökar samt hur tillväxten förverkligas i de olika regionerna i Nyland.

> Scenarier för regionalekonomin i Nyland samt befolknings- och arbetsplatsprojektioner (pdf, 2017)


Framtidsråd

Nylands förbund samlade en panel bestående av sakkunniga inom olika branscher för att komplettera landskapsplanens framtidsgranskning. Till framtidsrådet hörde Sirkka Heinonen, Marketta Kyttä, Eeva Säynäjoki, Jari Niemelä, Vesa Kanninen och Seppo Lampinen. Resultatet av framtidsrådets arbete har sammanställts i artikelform.

> Sakkunnigas artiklar om framtidens utmaningar och utvecklingstrender som bakgrund till Nylandsplanen 2050 (pdf, 2017)


Temanas utvecklingsbilder

Man har tagit fram sammanfattade utvecklingsbilder för Nylandsplanens mest centrala teman. I dem granskas respektive temas utveckling, nuläge och framtid samt hur temat behandlas i planen. Det finns sex stycken utvecklingsbilder: centralorts- och servicenät, energi och klimat, näringar och handel, trafik och logistik, tätorter samt miljöns tillgångar och attraktionsfaktorer.

> Nylandsplanen 2050: Utvecklingsbilder (pdf, 2018)


Tillbaka till rubrikerna


Share


Region- och samhällsstruktur


Atlas över region- och samhällsstrukturen

Publikationen ger en temakartspresentation över landskapet Nyland. Kartornas utgångsdata kommer huvudsakligen från nationellt material som upprätthålls av miljöförvaltningen. Publikationen visar Nyland ur region- och samhällsstrukturens synvinkel; hur befolkningen, arbetsplatserna, byggnaderna, trafiken och fritidsområdena går in och förhåller sig till varandra, hur de bildar nätverk, samt var och hurdana koncentrationer de bildar.

> Karta över region- och samhällsstrukturen (pdf, 2015)

Nyland-databankens material

En sammanställning om statistik och geografisk information i anslutning till region- och samhällsstrukturen jämte befolkningen finns på Nyland-databankens webbplats.

> Nyland-databanken: Område och miljö
> Nyland-databanken: Befolkning


Scenarier för regionalekonomin i Nyland samt befolknings- och arbetsplatsprojektioner

I utredningen presenteras alternativa utvecklingsscenarier för regionalekonomin i Nyland. På basis av scenarierna har man tagit fram olika befolknings- och arbetsplatsprojektioner för regionerna och kommunerna som ska fungera som grund för planeringen på landskapsnivå. I samband med utredningen har man också gjort olika kalkyler över förändringarna i bostadsbyggnadsbeståndet och behovet av bostadsproduktion fram till år 2050.

> Scenarier för regionalekonomin i Nyland samt befolknings- och arbetsplatsprojektioner (pdf, 2017)

Pilotstudie i markanvändningsmodellen IPM


Studien granskar planeringsmodellen IPM som har utvecklats för planering i Stockholmsregionen. Med hjälp av exempel från Stockholmsregionen presenteras planeringsmodellens verksamhetsprinciper, användning och datareserver. I studien utvärderas också hur verktyget kunde tillämpas för regionplaneringen i Nyland. Arbetet har handletts och finansierats av Nylands förbund och Helsingforsregionens trafik (HRT).

> Pilotstudie i IPM-modellen, dess användning och datareserver (pdf, 2016)


Södra Finlands utvecklingskorridorer

På södra Finlands område förenas ett nätverk bestående av fyra viktiga utvecklingskorridorer. Samtliga korridorer ansluter till Nyland och huvudstadsregionen och sträcker sig därifrån antingen i västlig, nordvästlig, nordostlig eller ostlig riktning. I denna utredning har följande utvecklingskorridorer granskats: Helsingfors–Åbo, Helsingfors–Tavastland–Tammerfors, Helsingfors–Lahtis–Kouvola och Helsingfors–Kotka. Utvecklingskorridorerna har granskats ur Nylands perspektiv och med beaktande av tre vardagliga nämnare: människor, företag och miljö. Arbetet har utförts som ett samarbete över landskapsgränserna i anslutning till projektet Etelä-Suomen kehityskäytäväanalyysit (Analyser av södra Finlands utvecklingskorridorer).

> Fyra korridorer – fyra profiler. Profilering av södra Finlands korridornätverk (pdf, 2017)


Stationsomgivningar

I utredningen redogörs för vilka intressen olika parter har vad gäller stationsomgivningarnas utveckling. Granskningen fokuserar på stationsomgivningar invid statens bannät i Nyland och kompletteringsbyggandet på dessa områden. Områdena granskas med beaktande av lagstiftning och uppgifter som styr statens, kommunernas och de privata aktörernas verksamhet. Utredningen är en del av arbetet med att främja förverkligandet av etapplandskapsplan 2 för Nyland men ger också bakgrundsinformation som kan användas för planeringen av stationsomgivningar och en koldioxidfri samhällsstruktur som ingår i Nylandsplanen.

> Parter och fördelar i utvecklingen av stationsomgivningar (pdf, 2017


Verktyg för bra boende


Projektet utredde frågor som gäller boende och hur boendet kan utvecklas i Nyland i samarbete med kommunerna, fastighets- och byggbranschen och högskolorna. I slutrapportens första del behandlas boendets kvalitet och pris, konkurrensen inom byggbranschen och olika behov som gäller boendet. I den andra delen ligger fokus på kompletteringsbyggande och i den tredje delen på vilken roll och vilka uppgifter en regional aktör kunde ha.

> Slutrapporterna 1-3 för projektet Hyvän asumisen työkalupakki  (pdf, 2017)


Strukturmodeller

I strukturmodellarbetet granskar man olika utvecklingsförlopp för regionstrukturen och trafiksystemet. Utgångspunkten för arbetet har varit arbetsplats- och befolkningsprojektionerna som sträcker sig till år 2050 och utifrån vilka man har tagit fram tre olika framtidsbilder för Nyland: en centraliserad modell, en modell med många centrum och en decentraliserad modell. Arbetet fungerar som grund för beredningen av strukturplanen.

> Nylands strukturmodeller, broschyr (pdf, 2017)
> Nylands strukturmodeller, rapport (pdf, 2017)


Profilering av centralorter

Avsikten med profileringsarbetet är att visualisera helhetsbilden för de nyländska centralorternas del, deras styrkor, utvecklingsbehov och framtidspotential. Geografisk information och statistisk material utgör grunden för arbetet. Arbetet kan utnyttjas i de planlösningar för centralorts- och servicenätet som ingår i Nylandsplanen och i det kommunala arbetet för de egna centralorterna.

> Nylands centralortsprofiler (pdf, 2018)


Simuleringsmodell för markanvändningen (IPM)

IPM (integrated planning model) är en simuleringsmodell för markanvändningen som har utvecklats i Sverige och som grundar sig på geografiska data. Med hjälp av modellen kan man utifrån uppgifter om miljöegenskaper och trafiksystemet finna de områden som bäst lämpar sig för byggverksamhet. I planläggningen på landskapsnivå används modellen i första hand för att ta fram olika jämförbara alternativ för markanvändningen.

> IPM-verktyget som en drivfjäder i planläggningen på landskapsnivå, broschyr (pdf, 2018)


Tillbaka till rubrikerna



Ota-yhteytta

Näringar och arbetsplatser



Turismfrämjande

Utredningar har gjorts om hurdana planbeteckningar och -bestämmelser de övriga förbunden i södra Finland har för främjandet av turismen och hur de har påverkat markanvändningen och -utvecklingen samt turismaktiviteterna.  Därtill har utretts vilka medel som har använts på regional nivå för att främja turismen, samt vilken koppling planläggningen på landskapsnivå har till dessa förfaringssätt.

> Metoder för att främja turismen inom planläggningen på landskapsnivå (pdf, 2015)

Preliminär utredning om turismens regionstruktur i Nyland


I förhandsutredningen framställdes en beskrivning av markanvändningens nuläge vad gäller turismen i Nyland. Därtill togs preliminära utvecklingsidéer fram inför det fortsatta arbetet. I arbetet presenteras på kartan det preliminära resultatet för turismens regionstruktur i Nyland, som grundar sig på befintliga geografiska data och workshoppar som hållits.

> Preliminär utredning om tursimens regionstruktur i Nyland (pdf, 2016)


Turismens regionstruktur

I arbetet redogörs för de nyländska turistområdenas utvecklingspotential. Man har också tillsammans med lokala aktörer tagit fram en utvecklingsbild för turismens framtid samt gjort upp en färdplan för att kunna nå de framtida målen. I arbetet tas resmålens tillgänglighet i beaktande genom att man identifierar väsentliga utvecklingsbehov beträffande förbindelse- och resekedjor.

> Turismens regionstruktur i Nyland 2050 (pdf, 2017)


Utvecklingen av handelns servicenät

Utredningen om handelns servicestruktur innehåller information om handelns tidigare och kommande utveckling. Utred­ningen jämför även handelns lösning i etapplandskapsplanen 2 för Nyland  med motsvarande i landskapsplanelösningarna i Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Österbotten och Päijänne-Tavastland.

> Handelns servicenät i Nyland – utveckling och jämförelse (pdf, 2016)


Handelns servicenät

I utredningen granskas servicenätet i Nyland och i synnerhet detaljhandeln. Den framtida dimensioneringen av handeln inverkar på såväl befolkningens som köpkraftens utveckling. Vad gäller tjänsternas tillgänglighet är det viktigt att de kan nås med hållbara färdsätt. Landskapsplanen styr endast handel av betydelse på regionnivå, övrig handel anvisas i kommunernas planer.

> Dimensionering och konsekvensbedömning av servicenätet i Nyland (pdf, 2018)


Handelns tillgänglighet

Avsikten med arbetet är att granska detaljhandelns tillgänglighet såväl ur handelns som kundens synvinkel. Tillgängligheten bedöms enligt färdsätt, med fokus på hållbara färdsätt, det vill säga gång, cykling och kollektivtrafik. Utöver det aktuella läget har granskningarna gjorts för åren 2030 och 2050.

> Detaljhandelns tillgänglighet i Nyland (pdf, 2018)


Tillbaka till rubrikerna




Juna-


Färdsätt och logistik



Jamförelse av Södra Finlands transportkorridorer

Syftet med utredningen är att få fram grundläggande information utifrån vilken det är möjligt att fastställa i vilken ordning investeringarna i trafiken längs transportkorridorerna i södra Finland ska förverkligas, både med tanke på arbetsmarknadens funktionalitet och landskapsöverskridande och internationella förbindelser. I utredningen jämförs vilken inverkan olika trafikprojekt har på tillgängligheten och regionalekonomin. Arbetet har gjorts som en del av projektet Etelä-Suomen kehityskäytäväanalyysit (Analyser av södra Finlands utvecklingskorridorer).

> Jämförelse av södra Finlands transportkorridorer utifrån regionalekonomin (pdf, 2016)

Logistiken längs södra Finlands transportkorridorer

I utredningen har södra Finlands transportkorridorer prioriterats och profilerats utgående från godstrafiken och logistiken. I utredningen granskades följande transportkorridorer med beaktande av godstrafiken: Hangö–Hyvinge–Borgå, Helsingfors–Kotka, Helsingfors–Lahtis–Kouvola, Helsingfors–Björneborg, Helsingfors–Tammerfors och Helsingfors–Åbo. Därtill undersöktes förbindelserna till S:t Petersburg och Tallinn. En skild granskning gjordes också av transportkorridoren Åbo–Helsingfors–Vaalimaa (E18) / Vainikkala. Arbetet har gjorts som en del av projektet Etelä-Suomen kehityskäytäväanalyysit (Analyser av södra Finlands utvecklingskorridorer).

> Utredning av logistiken längs södra Finlands transportkorridorer (pdf, 2017)

Helsingfors-Vanda flygplats

I utredningen kartläggs Helsingfors-Vanda flygplats betydelse för och inverkan på Nylands område och regionalekonomi nu och i framtiden. I utredningen kartläggs också vilka utvecklingsmöjligheter och ekonomiska verkningar flygplatsen medför på olika regionnivåer och även vilka konsekvenser flygbullret har för markanvändningen i Nyland.

> Helsingfors-Vanda flygplats betydelser och inverkan (pdf, 2017)


Tillgänglighetsanalyser(SAVU)

I granskningarna av tillgängligheten (SAVU) utreds med hjälp av zoner hur tillgängliga olika delar av Nyland är på regional nivå. Avsikten är att identifiera de områden som är mest lämpliga för utvecklingen av kollektivtrafik och möjligheter att cykla och gå. Metoden härstammar från Helsingforsregionens trafiksystemplan som omfattar 14 kommuner.

> Analyser av tillgängligheten i Nyland (SAVU) (pdf, 2018)


Helsingfors–Tallinn-tunnel

Nylands förbund jämte samarbetspartner har med hjälp av EU-finansiering utrett möjligheterna att förverkliga en tunnelförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn. Inom det tvåårtiga FinEst Link-projektet undersöktes vilka förutsättningar det finns att bygga en järnvägstunnel med tanke på teknik, ekonomi och konkurrenskraft. Man utmanade också teknologiexperter att kommed andra förslag vilket resulterade i flera alternativ för hur tunneln kunde byggas.

> Rapport: Helsinki–Tallinn Transport Link Feasibility Study – Final report

> Broschyr: FinEst Link – Fast förbindelse mellan Tallinn och Europa

> Utmaning för ny teknologi: Alternativa idéer


Växelverkan mellan trafik och markanvändning (utkast)

I utredningen granskas persontrafikprojekt och markanvändningsprojekt i anslutning dem på landskapsnivå, inom varje trafikkorridor i Nyland. I sammandraget presenteras den prioritetsordning för projekt som föreslås ur ett markanvändnings- och regionalekonomiskt perspektiv, med beaktande av planläggningen på landskapsnivå.

> Växelverkan mellan trafik och markanvändning (pdf utkast, 2018)

Tillbaka till rubrikerna





Ymparisto


Miljöns resurser och dragningskraft


Miljön erbjuder resurser som är nödvändiga för människan, såsom syre, vatten och föda. Naturresurserna används till exempel för energiproduktion och som källa för råvaror. Grönstrukturen, alltså det nätverk som grön- och vattenområdena bildar, upprätthåller naturens mångfald och har på många sätt fördelar för människan. Attraktionsfaktorer är bland annat en trivsam bostadsmiljö, möjligheter till rekreation och en värdefull kulturmiljö.

En stor del av uppgifterna som beskriver miljöns resurser och dragningskraft har redan behandlats i etapplandskapsplan 4. Ny information uppdateras på denna sida i takt med att utredningarna blir klara.

> Grönstrukturens utredningar för etapplan 4

> Kulturmiljöernas utredningar för etapplan 4


Ekologiska nätverk

I den här utredningen identifierades nyländska ekologiska nätverk med hjälp av nya metoder (Zonation). Nätverken utgörs av mosaiker som består av till varandra förbundna värdefulla ekologiska objekt som urskiljs väl i landskapet och som bör granskas som helheter i markanvändningen och naturvårdsplaneringen. Det här arbetet uppdaterar och utvidgar de tidigare utredningarna för det ekologiska nätverket.

> Nylands ekologiska nätverk enligt Zonation-analyser (pdf, 2018)


Tillbaka till rubrikerna




Kiertotalous


Energi och klimat




Ett kolneutralt Nyland 2050

Nyland har som målsättning att vara ett kolneutralt landskap senast år 2050. I denna färdplan presenteras åtgärder som ska bidra till att uppnå landskapets mål. De åtgärder som föreslås för att minska på utsläppet berör energieffektivitet, energiproduktion och trafik.

> Färdplan för ett kolneutralt Nyland 2050 (pdf, 2015

Skogsbaserad bioenergi

I utredningen granskas de nyländska skogarnas bioenergipotential nu och i framtiden. Man har även utrett vilken inverkan landskapsplanens beteckningar har på möjligheterna inom virkesproduktionen. Utredningen ger också allmän information om skogarna och den skogsbaserade bioenergin. Platser för användning, behandling och lagring i anslutning till bioenergins logistik behandlas endast på en allmän nivå.

> Utredning om nuläget och framtiden för Nylands skogsbaserade bioenergi ur skogsbrukets synvinkel (pdf, 2017)

> Kartpresentation (ArcGis-applikation, 2017)


Främjande av kolneutralitet

Nyland siktar på att bli Finlands första kolneutrala landskap före utgången av år 2035. Målet har tidigarelagts med 15 år, så en uppdatering av vägkartan är också aktuell. Vägkartan presenterar sådana åtgärder i anslutning till energieffektivitet, energiproduktion och trafik som hjälper att uppnå målet. 

> Vägkarta för kolneutralt Nyland 2050 (pdf, 2015, väntar på uppdatering)


Energi och miljö

Utredningen ger en inblick i de nyländska växthusgasutsläppen och begrundar metoderna att stävja ustläppen på landskapsnivå. Anpassningen till klimatförändringen behandlas främst från grönstrukturens synpunkt. Dessutom innehåller utredningen utgångspunkter för behandlingen av energiförsörjningsverksamhet i Nylandsplanen.

> Bakgrundsutredning för energi- och miljöärenden (pdf, 2018)


Solenergi

Utredningen och guiden tar sig en titt på metoder som kan främja produktionen av solenergi i Nyland. Fokus ligger på solelsystem i industriell omfattning, det vill säga med flera hundra kilowatt, som lämpar sig t.ex. För kommunens egna byggnader eller industriområden. Dessutom behandlas behovet och metoderna att styra byggandet som ansluter sig till solenergi på olika planeringsnivåer.

> Nylands solenergiutredning (pdf, 2017)

> Energi ur solen -broschyr (pdf, 2017)


Vindkraft

Redan i tidigare landskapsplaner har man definierat de för vindkraft lämpliga och på landskapsnivå betydelsefulla områdena i Nyland. I Nylands landskapsplan ingår ett sådant område och i etapplandskapsplanen 4 finns fem sådana. De här områdena ingår nu i beredningen av Nylandsplanen i enlighet med de senaste utredningsresultaten.

> Utredningar som hänför sig till vindkraft (webbsida 2013-2016)  

> Tilläggsutredning för området utanför Ingå-Raseborg (pdf, 2018)


Bedömning av klimatkonsekvenser

I arbetet ingår bedömningar av klimatkonsekvenser i Nylandsplanen och bedömningsresultat i det strukturmodellarbete som ger bakgrundsinformation till planen. På landskapsnivå bedöms region- och samhällsstrukturen, grönstrukturen, energilösningarna, färdsätten, bruket av naturatillgångar och det tidtabellsmässiga genomförandet. Bedömningen preciseras i de följande faserna av planarbetet.

> Bedömning av klimatkonsekvenser: Nylands strukturmodeller 2050 (pdf, 2018)


Kolbalans

I rapporten granskas kolbalansen i Nyland, det vill säga den uppskattade mängden biomassa och kolreserver samt förändringshastigheten. Kolsvalgen ökar på reserverna medan utsläppskällorna minskar på dem. De regionala skillnaderna är små, men på landskapsnivå och lång sikt är det nödvändigt att skogarnas förmåga att fungera som kolsvalg tryggas på samtliga områden.

> SYKE: Regionala uppgifter om kolbalansen på Nylands, Egentliga Tavastlands och Päijänne-Tavastlands områden från 2011, beskrivning av geografiska data (pdf 2017)


Tillbaka till rubrikerna